2019/2020
Läggs in i mån av tid.

2018
Kommer att bli ett lugnt år med mössen. Enstaka utparningskullar kommer att tas för att långsiktigt nå Recessive Yellow Herefords samt lite utblandat blod allmänt bland mina Cinnamons. Lite fler satiner kommer födas samt lite fler svarta vilket kommer bli oerhört kul att få tillbaka igen.

2017
Det börjar bli svårare att hitta Herefords från andra länder i Europa som håller samma kvalité som mina egna linjer och utan att behöva ta för många steg bakåt i aveln. I början av året tog jag in från Violas uppfödning i Danmark 2 honor som har bla. mina gamla svarta som grund och även lite engelsktypade djur inblandat så jag ser mycket fram emot ungar från dessa!

Lite senare på året i Houten valde jag ut två hanar från Mouse Mania (Vizir & Viktor) som har hyfsad typ men dålig teckning och Trooper en hane med lite sämre typ och teckning för att eventuellt kunna tillföra nytt blod till mina linjer det här året. Mina enfärgade Cordovan fick flytta till Golden's uppfödning pga platsbrist och jag kan ta hem enstaka individ vid behov istället.

Nya Hereford kullar föddes på sensommaren/hösten. Mina Cinnamons börjar få hyfsad typ med min Chokladlinje som grund och även djur från bla. Sam med Nordanälvens uppfödning som har korsat in engelsktypade möss blandat med Herefords från mig. Arbetet går sakta framåt och framtidens planer innehåller bla. avla in ännu bättre typ och färg med förhoppning att få in fler svarta igen. Recessive Yellow Herefords kan eventuellt komma att dyka upp också.

2016
Inte det bästa året avelsmässigt med bakslag i aveln men det är sådant man får räkna med djuren är ju levande individer. Av Svarta Herefords hade jag bara 2 kvar och fokus flyttades till mina Choklader (bla. Undine). Mina Choklader var något mindre i kropparna & öronen men fortfarande bra tecknade.

Grundfärgen på mina linjer började bli ljusare och ljusare vilket är något som händer naturligt om man inte avlar in mörkt färgade djur emellanåt. Mina Choklader hade inte drabbats lika hårt som mina Svarta och möjligen beror det på att Cordovan som är en mörkare variant av Choklad är den genen som finns i mina Choklad Herefords. Fler Cordovan importerades från Finland från Ginkas uppfödning för att kunna hjälpa till med grundfärgen ytterligare och få upp typen igen.

Jag började även mixa in Cinnamon i mina Choklader via en liten nyimporterad hane från Holland (Mazoes Luthor) eftersom tickade färger inte förlorar lika mycket djup i grundfärgen pga de inte har solida färgade hårstrån.

2015
2015 var ett fortsatt bra år med många kanonresultat i aveln. Jag är stenhård vid val av avelshanar och bara söner som är bättre än sina pappor får gå vidare i avel. Thet, Black Hereford satin och Chuchau, Lilac Hereford är två bra exempel av detta. Lilac och Blått är inte ett huvudfokus men enstaka bra tecknad och typad individ dyker fortfarande upp och då har man inga andra val än att spara dem. Trulde gick aldrig vidare i avel av andra orsaker men vacker var hon.

Jag sålde mina sista Dominant Yellow (Röda) Hereford möss eftersom jag ansåg den genetiska fetman ett alldeles för stort problem. Den går att lindra med noga valda avelsdjur men med en teckning som huvudfokus blir det svårare och svårare att täcka in exakt allt man måste tänka på. Talina (barnbarn till Guldnougat) visar att typen kan komma oerhört fort om man selekterar noga.

Jämförelse:
Guldnougat. | Grimhilt | Talina

2014
Med äntligen mycket avelsmaterial så började aveln ta fart och det syntes! Absolut värt att minnas är SVEMUS SM utställning i Eskilstuna på hösten där jag visade upp 11 noga utvalda Herefords för Dave Bumford, England och Anneke Vermeulen, Holland. Zenobia, Svart Hereford lyckades knipa en top 5 placering i hård konkurrans med över 100 andra möss. Störtkul! Efteråt blev Hereford äntligen godkänd i SVEMUS och uppflyttad från Ostandardiserad till Standardiserad.

Blå trion från England fick tyvärr dåligt med ungar och i kampen mot att avla ut oönskade färger och hårlag stoppade jag den här linjen för de visade sig ha Aby i linjen. Blå är också en svår färg att få bra speciellt om man inriktar sig på teckningar. Trion hade inte det bästa temperamentet heller så jag la fokus på mina Choklad och Svarta Herefords istället.

Lite senare på året köpte jag in Dominant Yellow (Röda) Hereford möss via Maya Andersson från Lollo Dacke i Skåne, bla en svensktypad långhårs satinhane som hette Guldnougat. Lollo hade länge haft en petlinje med röda Herefords så gradvis började jag även avla in rött i mina linjer. Grimhilt, dotter till Guldnougat, född i Juli.

2013
Utkorsningarna ville inte rikigt producera Herefords i följande generationer så en ny import planerades. Denna gången köptes Hans, Rapunzel och Gretel in från Nadine Conrad i Tyskland. Samtidigt hade danska Tine Juelsen snällt hämtat en trio Blå Hereford till mig i England. Exeter (hanen) och honorna Ipswich & Dunwich. Tyska trion var seg i början med återkommande luftvägsinfektioner men med nogrann selektering på ungarna så började hälsan gradvis bli bättre.

2012
Första importerna inköptes på Houtenmässan i April 2012. Cointreau, Bourbon och Midori av en holländsk uppfödare samt Roxys Wedge och dottern Roxys Esk från Roxanne Baas. Jag började med att korsa ut mot mina andra möss för att få upp kvaliteten i färg och storlek.

2011
Herefords låg högt upp på min lista av varianter jag ville börja med så redan 2011 satte jag igång med att leta uppfödare.

<<< Tillbaka till Mössen
<<< Tillbaka till Artiklar

Hereford historia hos Tsunamis

 

 

 

 

 

 

 

 

© Tsunamis 2008